Kossa och superhjälte på samma gång

Det här med amning är laddat inte bara ur samhällets synpunkt, men också bland mammor. Ska man amma, pumpa eller ge ersättning? Hur mycket ska man kämpa med att få det att fungera om det verkligen inte går? Är man en otillräcklig mamma om man inte kan eller vill amma? Vad tycker folk runt omkring om man langar fram brösten? Var går gränsen för ”förargelseväckande beteende”? Måste man bry sig? Vad har man rätt till?

På föräldrautbildningen hade vi många bra diskussioner om ämnet och alla fick tänka efter lite hur man ville att det skulle bli, och hur man skulle göra om plan A inte fungerade. För det första så är det viktigaste att man inte är sämre bara för att man väljer att inte amma, oavsett anledning. Så länge barnet får vad det behöver i form av näring och närhet på annat sätt så är det bättre än att en mamma som inte kan eller vill amma ska tvingas att göra det och må dåligt. Men visst finns det många fördelar med den naturliga bröstmjölken som man inte får via ersättning, bl.a. minskad risk för förkylning, infektioner, astma, eksem, barn-diabetes, tandproblem och fetma men också ökad intelligens (se källhänvisning i den engelska Wikipedia-artikeln om bröstmjölk här) vilket är ganska anmärkningsvärt. Det är också lättare för mamman att gå ner i vikt efter graviditeten – bara det gör det hela värt besväret!

Jag kände att jag ville försöka amma, och helst 6-12 månader om allt gick bra. Kanske har jag haft tur, men jag hade inga problem att få igång mjölken och Adam har alltid kunnat bli mätt på det jag fått fram även om han inte hade rätt ”grepp” på ganska länge. Mjölkstockning har jag också varit förskonad från. Däremot blev jag överraskad av hur länge bröstvårtorna ömmar, det försvann kanske efter 2 ½-3 månaders amning. Bara att bita ihop tills dess alltså. Han följer både längd- och viktkurvan precis på normalstrecket, det är ganska sjukt att enbart någonting som kommer från mig kan hålla ett barn vid liv i flera månader och dessutom göra så att det växer och går upp i vikt.

Hur glad jag ändå är att amningen fungerar så är den andra sidan av det att jag inte riktigt har fått tillbaka min kropp än. Jag menar, jag känner mig lite som ett köttstycke med körtlar som ständigt måste vara där och producera mjölk på beställning. När Adam blir hungrig så måste han hänga på mig. Det är ju så klart mysigt med den närheten och det är svårt att få samma känsla med flaskmatning som pappan kan bidra med, men det är inte på mina villkor. Det är som att ha en hund och tvingas gå ut i alla väder och inte bara när man själv njuter av promenaden.

Lite till dilemmat hör också att man inte kan ha vilka kläder som helst om det jämt ska vara ”easy access” till juvren. Jag älskar att ha klänningar, men ska jag amma måste jag antingen strippa helt eller åtminstone blotta antingen under- eller överkroppen beroende vilken modell på klänning man har. Så jag köpte in ett gäng amningströjor från BOOB (de är verkligen prisvärda och av toppkvalitet) och en amnings-bh som jag kände mig fin i. När mjölken rann till och brösten svällde så var jag dock tvungen att gå upp en-två storlekar så då blev det ett par vanliga släta bh:ar från H&M. De fungerar också utmärkt, vill jag tillägga, men tänk på att man inte har samma storlek när man ammar som innan förlossningen.

BOOB "Ärmlös amningstopp Simone"

BOOB ärmlös amningstopp ”Simone

Elle Macpherson "La Mere" amningsbh

Elle Macpherson ”La Mere” amningsbh

Det finns ju större variation på amningsvänliga kläder än så så klart, och jag ledsnade ganska snabbt på mina amningströjor. En väninna tipsade mig om Lindex amningslinnen med samma knäppning som bh:arna, alltså vid banden istället för en glipa under bysten som BOOBs. Linnena är perfekta att ha under vanliga lösare tröjor – man kan lätt lyfta upp det yttre plagget och knäppa loss utan att behöva frysa om magen. De är faktiskt ganska så snygga att ha som de är också vilket kanske är bra nu i sommar.

Alla verkar inte ha problemet med läckage mellan amningarna, men jag har i alla fall behövt amningsinlägg/amningskupor för att slippa sexiga blöta fläckar. Det är djuriskt, verkligen… Man har ingen kontroll över det här. Suck. Jag har nog kommit fram till att jag tycker bäst om de från Natusan p.g.a. den högre absorptionsförmågan och att Liberos inlägg ibland kan bli lite skrynkliga i bh:n. Liberos är dessutom de enda som har läckt rakt igenom, det har inte Natusans. Däremot finns Natusans inlägg bara i vitt medan man kan köpa både vita och naturfärgade av Libero. Har man ett vitt amningslinne eller en tunn bh så skulle jag rekommendera de naturfärgade från Libero. I början, om man har såriga bröstvårtor, så är det lätt att de fastnar i engångsinläggen och då använde jag BOOBs tvättbara amningsinlägg som har silke närmast vårtan. De håller dock inte lika mycket mjölk och läcker lätt igenom.

Amningskupor, Natusan vs. Libero

Amningskupor, Natusan vs. Libero

Något jag inte trodde jag skulle behöva men faktiskt gick och köpte ganska snart var en amningskudde. De brukar ofta se ut som ett kommatecken och man har den runt midjan när man sitter och ammar, med barnet horisontellt liggande framför sig. Här finns otroligt mycket att välja vad gäller utformande, men jag valde en från Rätt Start med elefanter. Kudden avlastar axlar och rygg samtidigt som den gör det lätt att placera barnet rätt framför bröstet, kan rekommenderas om barnet inte får rätt tag om vårtan. När barnet är större kan det ha kudden som stöd innan det kan sitta ordentligt.

Rätt Start amningskudde "Elefant grön"

Rätt Start amningskudde ”Elefant grön

Om jag måste amma offentligt eller bland folk som jag tror skulle bli besvärade av ett BART BRÖST (ve och fasa) så brukar jag lägga en sjal över axeln och klämma fast ett hörn av tyget under bh-bandet. Jag gör det mest av hänsyn för andra, själv bryr jag mig inte så mycket om någon skulle råka skymta lite hud. Jisses – det är ju naturligt att amma! Det är ett barn som är hungrigt och inget jag gör för att det är kul direkt. I Sverige är vi väl någonstans halvvägs i utvecklingen mot en nykter samhällssyn på ammande kvinnor; vi har i alla fall amningsrum, men vi förväntas också stänga in oss i dem om vi är ute och luftar oss. Det är alltid några som ser besvärade ut annars trots att man döljer alla tecken på nakenhet. Jag skulle inte vilja vara mammaledig i USA där de ligger 50 år efter på den fronten. Det finns förvisso lagar som gör det tillåtet att amma när det behövs och där man står eller sitter för tillfället, men ändå har man många emot sig och mammor blir ofta utslängda med tuttarna först.

Bara en kul grej, men för att driva lite med den här nakenhetshysterin så har något snille hittat på en tuttmössa till bebisar som med fördel används när man ammar offentligt. Jag fick en sådan av Dains gamla vän Julia, den var verkligen för söt… :)

Adams tuttmössa

Adams tuttmössa

Vi lyckades att få Adam ta napp under några glada dagar kring hans ettmånaders-dag, sedan använde vi inte den på ett tag och vid nästa försök så vägrade han. Han fick kväljningar och blev snarare grinigare än nöjdare, så vi gav upp efter flera försök under de efterföljande månaderna. Varken MAMs eller Esskas startnappar gick hem.

MAM "Start" förstagångsnapp för 0-2 månader

MAM ”Start” förstagångsnapp för 0-2 månader

Esska "Mini Silikon" startnapp

Esska ”Mini Silikon” startnapp

Nappflaska var inte heller aktuellt, samma problem med kräkreflexer där. Att han skulle ta flaskan var ju ett krav om vi skulle kunna lämna bort honom någon gång och jag blev mer och mer desperat över att få det att fungera. Min frihet hängde på det! Tidigt införskaffade vi en manuell bröstpump från Medela eftersom mina bröst höll på att sprängas när mjölken rann till och Adam inte hunnit ikapp med tillgången. Den medföljande nappen till flaskan är tänkt att efterlikna sugtekniken på bröstet så att barnet inte blir förvirrat eller glömmer bort hur man gör om man växlar mellan bröst och flaska. Det var ju en fin tanke, men det fungerade inte för Adam. NUKs klassiska variant var inte heller poppis.

Medela "Harmony" manuell bröstpump med tillhörande "Calma"-napp

Medela ”Harmony” manuell bröstpump med tillhörande ”Calma”-nappflaska

NUK "Classic" nappflaska i glas

NUK ”Classic” nappflaska i glas

Ett sista försök gjorde vi med en flaska från Tommee Tippee som ska ha extra mjukt silikon i nappen. Han ratade den inte direkt, så jag hade lite hopp att vi skulle fixa det innan Dains systers möhippa i lördags. Det såg ganska mörkt ut utan några större framgångar två dagar innan men jag gick ändå iväg på morgonen med förhoppningen om att Dain av någon magisk händelse skulle få till tekniken. Det gjorde han! Jag vet inte hur han löste det, men Adam tog till slut flaskan och klunkade förnöjsamt i sig vid andra matningen. Jag fick en härlig dag med min kropp för mig själv, första gången på över ett år. Eller ja, pumpa ur behövde jag ändå göra under dagen men bortsett från det!

Tommee Tippee "Closer to Nature" nappflaska

Tommee Tippee ”Closer to Nature” nappflaska

Nu är Adam 4 ½ månad och vi har börjat peta in lite smakprover av frukt, smörgåsrån och majskrokar som man kan göra vid 4-6 månader om de visar intresse för annan mat. Jag kan inte påstå att han varit intresserad direkt, men han har inte protesterat heller. Det ska vara bra att introducera gluten så tidigt som möjligt också för att minska risken för intolerans. Han kan sitta med stöd så vi har köpt en matstol så att han kan vara med oss vid matbordet och gegga när den tiden kommer. Efter lite research så valde jag en BRIO-stol eftersom den var bäst-i-test under 2012. Den är snarlik den klassiska ”Tripp Trapp” från Stokke, med bonusen att det finns en tillhörande bricka. Jag tycker nog att den är snyggare också.

BRIO "Sit" matstol

BRIO ”Sit” matstol

Annonser

Graviditeten och förberedelser inför att få barn

Lördagmorgonen den 21 april, ganska precis för ett år sedan, var starten på vårt nya liv. Eller ja, enligt stickan som jag kissat på så hade det redan börjat 2-3 veckor tidigare.

Tänk att en liten pinne kan frambringa så mycket känslor

Tänk att en liten pinne kan frambringa så mycket känslor

Jag smög in till Dain i sovrummet och viskade ”Du ska bli pappa!” varpå han yrvaket satte sig upp i sängen med ett ryck och ett leende på läpparna. Det var en fantastisk känsla, och lite läskigt så klart. Samma dag skulle min mamma och mormor komma på fika och vi visste inte hur vi skulle kunna hålla masken. Ännu mindre på inflyttningsfesten som var planerad veckan därefter. Alkoholfri öl har en förmåga att sticka ut i mängden på sådana tillställningar, hur noga man än är med att dölja etiketten i handen… Jag kan passa på att tipsa om mitt favoritvin, faktiskt ett bubbel, som jag fortfarande kan tycka är lite gott att dricka även om jag kan välja vanligt vin. Det heter Billabong Sparkling och är från Australien. Rött de-alkoholiserat vin är ingen hit, smakar bara frän druvjuice.

Billabong Sparkling, gravidfavoriten!

Billabong Sparkling, gravidfavoriten!

Jag kan i och för sig tycka att man lika gärna kan berätta för alla i ens omgivning att man är gravid ganska tidigt. Familjen fick veta i vecka 7 och min chef strax därefter. Visst finns det en risk för bortstötning eller missfall under en helt vanlig graviditet, men man kan inte gå och vara rädd för missfall i 9 månader. Någon gång måste man släppa de tankarna och bara räkna med att det går bra, vilket det i de allra flesta fall gör. Om det mot all förmodan skulle gå illa, vill man inte att ens närstående ska kunna vara beredda att stötta omedelbart istället för att man först ska behöva förklara att man var gravid och nu inte är det längre? Låter dubbelt så jobbigt, minst. Fy vad sorgligt. *burr*

Jag är oerhört tacksam att allt gick så bra och vi fick en frisk pojke i slutändan. Det är helt otroligt att barn kan bli till egentligen, det är så många ”om” och tillfälligheter som ska klaffa för att allt ska växa rätt. Man ska nog inte läsa för mycket om man inte vill få ved till oro-brasan. Jag höll mitt informationsintag på så låg nivå som möjligt utöver det man får från mödravården och vecka-för-vecka-kalendern. Jag följde bland annat BabyZone’s ”Pregnancy Week by Week Guide” och The Bump’s ”Baby Size Chart” som jämför fostrets storlek med en frukt eller grönsak så att man får lite känsla för hur stort det är. Båda guiderna berättar vad som händer och utvecklas varje vecka, och det finns massor av bilder och länkar för den som vill läsa mer.

Stor som en ananas i vecka 31

Stor som en ananas i vecka 31
(från The Bump)

Utvecklingsstadium i vecka 31 (från BabyZone)

Utvecklingsstadium i vecka 31
(från BabyZone)

Vad gäller appar så använde jag bara en, men den kan jag rekommendera: ”I’m Expecting” från Medhelp. Den har samma information som både BabyZone och The Bump, alltså vecka-för-vecka och även jämförelse till storlek på frukter. Man kan dessutom logga vad man har för besvär under vissa perioder i en kalender, lägga upp sin viktökning per vecka och se vilket datum som barnet blev till samt hur många dagar/veckor som är kvar till beräknat födelsedatum.

Appen "I'm Expecting"

Appen ”I’m Expecting”

Ett annat fint sätt att föreställa sig hur ens älskling ser ut där inne är att titta på fosterbilderna tagna av fotografen Lennart Nilsson, många av dem finns här på hans officiella site. Jag kunde inte låta bli att köpa boken ”Ett barn blir till” för att bläddra och läsa i lite varje vecka. Den blir utmärkt underlag när Adam ska lära sig om blommor och bin eftersom den beskriver befruktningen från de allra första timmarna med fantastiska bilder på ägg och spermier. Några av mina favoriter nedan.

Den vinnande spermien

Den vinnande spermien

7 veckor

7 veckor

20 veckor

20 veckor

När tillfället erbjöds att gå på Body Worlds”-utställningen på Tom Tits i Södertälje så kunde jag inte låta bli att kika in på den avskilda delen med foster (naturliga missfall och aborter) och en gravid kvinna. Jag var lite kluven om obehaget var större än nyfikenheten att se hur det såg ut, men till slut bestämde jag mig för att min vetenskapliga hunger skulle ta över och det var verkligen intressant. Det finns en bild på kvinnan i en artikel från The Telegraph, men jag låter var och en avgöra om ni vill se den eller inte. Det är klart man tänker på de liv som inte längre finns men jag tror att det skulle vara bra om fler fick möjlighet att se det. Kanske skulle inte lika många unga strunta i preventivmedel och ta abort som utväg ur en oönskad graviditet? Jag tycker absolut man ska få göra abort under andra omständigheter, men just där känns det så onödigt.

Det som många tycker är halva nöjet med att gå och vänta: babyshoppingen! Det finns inget slut på produkter som marknaden försöker pracka på blivande föräldrar, och allt är faktiskt inte nödvändigt. Vi vill fortfarande våra barns bästa även om vi inte köper en pysventil för rumpan. Så, vad behöver man egentligen? Vad är minsta möjliga man ”måste” ha för att barnet ska må bra och livet ska bli så smidigt som möjligt efter att man kommit hem från BB? Vi köpte väldigt lite under graviditeten och den första tiden för att känna av lite vad just vi kände att vi ville ha. Men självklart, barnvagn, babyskydd/bilbarnstol, spjälsäng, babynest, kläder, skötbädd/skötbord med tillhörande förbrukningsprodukter, filtar och amningssaker (såsom bh och tröjor med ”easy access”) är väl de mest livsnödvändiga. Jag skriver lite mer om prylarna i ett senare inlägg tänkte jag!

Köpa till bebis är en djungel... En härlig, oändlig och dyr djungel!

Köpa till bebis är en djungel… En härlig, oändlig och dyr djungel!
(källa bild)

Jag mådde väldigt bra under min graviditet; jag mådde inte så illa, hade inte så ont, inga sammandragningar och gick inte upp så mycket i vikt (8 kg). Det jobbigaste var kanske halsbrännan under de två sista månaderna. Så jag ska inte klaga! Jag kände mig faktiskt ganska fin till och med, en rund gravidmage är rätt gulligt och jag skulle gärna frossat mer i gravidkläder om jag haft mer garderobsutrymme och pengar. Det svåra är var man hittar fina kläder. Jag lärde mig att ASOS, Zalando, H&M och Nelly hade ett fint utbud – leta där!

ASOS Maternity Exclusive Maxi Dress With Grecian Drape

ASOS Maternity Exclusive Maxi Dress With Grecian Drape

Jag ångrar att jag inte fotade mig själv och magen mer under graviditeten, för det finns så otroligt mycket fina och roliga idéer för hur man kan föreviga tiden som gravid. Jag har finkammat Pinterest eftersom jag haft en hel del fritid och här kommer några saker som jag skulle vilja prova med nästa mage.

the bump : the baby från babyspace

the bump : the baby från baby space

Ovanifrån mage, bebis, barn från Browni

Ovanifrån mage, bebis, barn från Browni

Des parent québécois boss från Chui trop Québécois

Des parent québécois boss från Chui trop Québécois

Mage, bebis från David + Natalie Fenn

Mage, bebis från David + Natalie Fenn

Sen hade vi faktiskt en babyshower när det var knappa 6 veckor kvar. Det var kul! Det blir vanligare och vanligare i Sverige att man gör som amerikanarna och har ett kalas för att fira den kommande bebisen och det förväntansfulla paret blir överösta med presenter (därav namnet ”shower”). Traditionsenligt är det kvinnans väninnor som anordnar och överraskar henne med en tjejkväll, ungefär som en möhippa, men eftersom man får göra som man vill så fixade jag det mesta själv men med en hel del hjälp av Petra. Jag valde temat ”skogsdjur” (fast med övervägande ugglor) och köpte en banner och cupcake-toppers från Etsy, lite nappkonfetti från eBay och bakade en tutt-och-magtårta enligt inspiration från Cake Wrecks.

Banner från säljaren PaytiePieDesigns

Banner från säljaren PaytiePieDesigns

Cupcake toppers från säljaren armywife711

Cupcake toppers från säljaren armywife711

Konfetti i form av små plastnappar

Konfetti i form av små plastnappar

Min tårta! Smakfullt, inte sant?

Min tårta! Smakfullt, inte sant?

En sista förberedelse för förlossningen som kan vara bra att göra är att packa BB-väskan 2-3 veckor innan. Ha den stående vid dörren så att det bara är att rycka den när det är dags. Men så jäkla snabbt måste man inte iväg, det är mest en trygghet att veta att allt är där. Jag packade ner aaaalldeles för mycket grejer, vi bemöttes av uppspärrade ögon i korridoren när vi kom med resväska, stor papperskasse och babyskyddet… Här är det jag tog med och vad jag faktiskt hade glädje av.

Till barnet:

  • bodies – ja, använde en långärmad att resa hem i
  • pyjamas – nej
  • byxor – ja, använde ett par att resa hem i
  • långärmad tröja – nej
  • innemössa/hjälmmössa – ja
  • ytterkläder – nej, vi åkte bil och skyddade med filt då det var svalt
  • strumpor – nej, byxorna hade fot
  • vantar – nej
  • overall – nej, vi använde filt
  • filt – ja
  • bilbarnsstol/babyskydd – ja
  • bärsjal/sjalsele – nej
  • nalle – nej, men kanske är kul om man vill fota den nyfödda med en nalle

Till mig:

  • mjukisbyxor – ja, jag levde i mina mjukisbyxor de första två månaderna efter förlossningen
  • amningströja – ja
  • amningsbh – ja
  • ombyteskläder – nej, men partnern kan behöva
  • tofflor/sockor – ja
  • kofta – ja
  • nattlinne – nej
  • vetekudde – ja
  • id – ja, har man alltid med sig
  • förlossningsbrev – ja, bra att berätta för barnmorskorna (om man är med om fler byten) vad man har för önskemål

Hygienartiklar

  • blöjor – nej, finns där
  • amningsinlägg – ja, fast behövs egentligen inte förrän råmjölken är slut och den riktiga mjölken rinner till
  • bindor – nej, finns där
  • mjukt toapapper – nej, finns där
  • tandkräm och tandborstar – ja
  • massageolja – nej, men kan nog vara bra
  • hudsalva – nej

Övrigt:

  • hårsnoddar och hårspännen – ja
  • borste – ja
  • dricka – nej, man får så bra saft och soppa där
  • godis – ja
  • kakor – nja, åt en kaka under hela förlossningen fast gott efteråt förstås
  • frukt – nej
  • tuggummi – nej
  • vattenflaska med pip – nej, de serverar dryck med sugrör så man klarar sig ganska bra
  • laddare – ja
  • mobil – ja
  • dator – ja
  • kamera och videokamera – ja

Generell slutsats är väl att man vill kunna känna sig som sig själv när man åker hem, så tänk på vad du vill ha på dig och klä den nya bebisen i. Annars får man allt man behöver när man är där och jag ville inte klä på mig något mer åtsittande än SÖS’ nattlinne förrän det kändes som att det var läge, och det var först när vi åkte hem. Barnet ska ju ha så mycket hudkontakt som möjligt den första tiden så vi använde bara filtar på BB. En del tycker det är viktigt med parfym till sig själv och hemvana duschkrämer, men jag ville inte ha på mig något som doftade starkt eftersom det kan störa barnets trygghet då det inte känner mammans egna doft. Vi hade ganska mycket onödig packning som ni ser… Men jag saknade i alla fall inget.

Precis efter förlossningen ligger Adam på mitt bröst och snörvlar

Precis efter förlossningen ligger Adam på mitt bröst och snörvlar :D

Vi stannade på BB två nätter och åkte hem till en lägenhet där allt var bäddat och fixat för att välkomna den lilla pojke som nu var vår. Ingenting kommer vara sig likt framöver, men det är en härlig förändring!

Hej, det är jag

Det senaste året har inbjudit till flertalet tillfällen att blogga om, men som nyexad ingenjör på det första jobbet har varken tid eller ork riktigt funnits där… Jag har gått från att ha varit osäker och tafatt grön tjej i vuxenlivet till att känna mig mer säker både som person och på arbetsplatsen. Det är rätt skönt att bli stor även om det är läskigt att släppa greppet om den trygga universitetsvärlden och låta de yngre ta över rodret (jag dyker fortfarande upp som en joker ett par gånger om året dock, envist fastbiten i ett hörn).

Sedan jag började jobba den 3 juni förra året har månaderna rullat på och rätt var det var så hade vi bestämt, planerat och gift oss! Japp – jag är numera Fru Pauline Gustbée Nilsson, spexigt värre. Jag får ta och skriva om bröllopet en annan gång, kanske en regnig höstdag, för nu finns desto fräschare grejer på upprullning nämligen vår BRÖLLOPSRESA TILL MALAYSIA. Imorgon. Det är en 20 (tjugo) timmar lång resa… Elektronikprylarna går varma i sina laddare och packningen av väskan är inte ens påbörjad. Det är skönt att man har sina prioriteringar klara.

Google Maps över Malaysia

Lonely Planet Malaysia, Singapore & Brunei – check!

Kommer man från min släkt så har man åtminstone ett uns planeringsmani, och jag har starrat typ 100 platser på Malaysia-halvön som vi ska hinna till på tre veckor… Den tillhörande 76 sidor långa PowerPoint-presentationen kom till av bara farten. Men för att vara lite mer fria att göra som andan faller oss på, så har vi bara bokat hotell för den första veckan på norra östkusten. Resten av tiden är som man brukar kalla ”helt ostrukturerad” – jag känner ett litet obehag men inget som inte kan förklaras av mitt sjukliga kontrollbehov. Det blir som en terapiresa.

För säkerhets skull länsade jag halva apoteket på allt vad man kan behöva när man sitter i regnskogen och har blivit biten av ormar och malaria-mygg, slickat på en giftig groda samtidigt som man är dålig i magen. Bra att ha är då: myggmedel, Imodium mot magproblem, Ipren mot smärta (resulterar bara i magsår i kombination med alkohol till skillnad från Alvedon som kan ge hjärtklappning), Resorb mot vätskebrist, Otrivin nässpray, Bafusin mot halsont och så klart sårtvätt med tillhörande Första Hjälpen-kit.

Reseapotek med allt man kan behöva!

Jag känner mig odödlig.

Vi glider väl in på flygplatsen imorgon eftermiddag, härligt utsövda och hur pepp som helst! Fortsättning följer.