En solig dag i maj

HavsViddens röda granitklippor vid Geta, norra Åland, gifte vi oss lördagen den 21 maj kl 16:00. Som alla andra par som planerar en utomhusvigsel så var vi lite oroliga för att vädret inte skulle vara på vår sida, men vi hade all tur man kan önska och det var till och med så att vinden avtog lite precis under vigselförrättaren Malins tal. Som på beställning!

Vyn bakom Malin

Nervösa men lyckliga

Gästerna fick stå och sitta i en halvcirkel runt oss

Dain och jag valde en borgerlig vigsel, och även om det är väldigt valfritt vad som ska ingå i talet så är det vissa avsnitt som måste ingå enligt finsk lag. Vår vigselförrättare Malin från Ålands Tingsrätt var jämngammal med oss och vigseln var den första hon skulle hålla i, men vi var inte ett dugg oroliga att hon inte skulle fixa det. Enligt våra önskemål så läste hon upp dikten ”Jag ser på er”, skriven av Sandra Bergman, som vi tyckte beskrev den känslan vi ville förmedla:

Jag ser på er

Jag ser på er och jag ser kärlek
Jag ser på er och jag ser hopp
Hopp om att ödet existerar
och Hopp om att äkta kärlek finns

Jag ser på er och jag känner glädje
Jag ser på er och känner Tro
Tro på man & hustru
Tro på ett liv tillsammans

Jag ser på er och jag förundras
Jag ser på er och jag förstår
Förstår vad kärlek handlar om
Förstår vad kärlek är

Jag ser på er – i era ögon
Jag ser på er – på era läppar
Ögon bara för varandra
Läppar gjorda för kyssar och kärleksord

Jag ser på er och jag bara vet
Jag ser på er – börjar ana er hemlighet
Ödet fick vad det ville – ni har funnit varann
Er andre hälft, en äkta hustru, en äkta man!

Efter lite fumlande med ringarna och några fler ord från Malin, fick vi avsluta vigseln med en puss. Kameror och applåder smattrade, vi kände oss som riktiga celebriteter.

Första kyssen som gifta!

Det var svårt att inte gråta en skvätt, och ett tips till blivande brudar är att stoppa in en näsduk i klänningen någonstans – för det är inte glamoröst att torka snor på handryggen. En annan bra grej att tänka på är vad ni gör efter vigseln är över om ni inte ska gå ut före alla gäster… Där hade vi ett hål i planeringen – vad gör vi nu? Alla står och snyter sig och väntar på nästa punkt på agendan, kramar kanske? Det blev det enda naturliga, sedan hade vi lite gruppfotograferingar innan alla gick tillbaka till festlokalen för brudskålen.

Som yngsta gäst var lillebror Adriano förvånande nog den som grät mest… Jag smälte!

Riskastning då vi kom upp för trappan till verandan

HavsViddens veranda badade i eftermiddagssolen, vi skålade med skumpan Gramona Brut reserva

Även om jag inte är född där, så ligger mig Åland varmt om hjärtat. Mormor kommer därifrån och jag har besökt hennes och morfars sommarstuga, och nuvarande permanenta boende, varje sommar sedan jag låg i magen. Det är något med atmosfären som är så otroligt rogivande och avkopplande som gör att man längtar dit. För att inte tala om den söta dialekten. Vi kände inte till HavsVidden sedan tidigare, men jag hittade stället då jag sökte lite på internet. Jag kände omedelbart att det var rätt plats att ha vårt bröllop på! Förutom festlokalen finns ett tjugotal villor med sjöutsikt spridda över ett stort område längs kusten, och för att komma till platsen behöver man ta sig en halvtimme längs en smal privat skogsväg som börjar strax utanför Godby.

Middagen och festen hölls i den stora matsalen med stora fönster ut mot vattnet. Kvällsolen erbjöd vackert ljus under hela middagen och en rosa solnedgång krönte det hela. Jag fick möjlighet att gråta lite till vid alla fina tal som hölls, och skratta lite med för den delen. Till förrätt hade vi ”Tre smaker från Åland; rådjur, lax och sikrom” ackompanjerat med rosévinet Lagrein Rosé Alto Adige. Varmrätten var en utsökt ”Kalventrecote-parmesanpotatis-kryddsmör-portvinsky” som vi hade matchat med rödvinet Allegrini Valpolicella. Vi hoppade över efterrätten och gick direkt på tårtan, som var en moussetårta med vit choklad och jordgubb lager-på-lager. Så. God.

Hälften av borden i en E-formation med honnörsbordet närmast fönstren

Hög ljudnivå med 84 gäster!

Vår underbara moussetårta

Efter middagen var det mingel, presentöppning, skoleken och ett överraskande uppträdande av Dain, som rickrollade mig på min egen bröllopsfest med Rick Astleys ”Never Gonna Give You Up”! Sedan blev det såklart en noga inövad bröllopsvals till låten ”The Last Waltz” från filmen Oldboy.

Bar med sjöutsikt och lokal öl

Till och med presenterna hade sjöutsikt!

Solnedgången kunde inte ha varit finare

Dains uppträdande lockade många skratt

Bröllopsvals

Festen fortsatte med blandad musik, precis som vi ville ha det. Lite 60-tal och bugg för att värma upp och sedan lite nostalgi från 90-talet blandat med moderna aktuella låtar. Vi var några tappra kvar till kvart i fyra på morgonen, då vi gick ner och tjuvbadade i den uppvärmda jacuzzin på badhusets veranda. Inte så illa med soluppgång och allt.

Fullt ös till småtimmarna

Det fina med HavsVidden är att om man abbonerar festlokalen så ingår tre baracker med totalt 33 dubbelrum, varav tre är sviter! Inte för att det är hysteriskt billigt så, men det är prisvärt. Dessutom behöver man inte oroa sig för att alla kommer hem tryggt och smidigt på morgonkvisten – alla sover tillsammans och kan njuta av den eminenta frukostbuffén dagen efter. De förhyrda bussarna tog våra gäster till och från HavsVidden så att de kunde transporteras smidigt mellan där och båtterminalen i Mariehamn. Själva kom vi faktiskt dagen innan bröllopet för att hinna varva ner och njuta av miljön innan vår stora dag. Behöver jag säga mer än jacuzzi på rummet, även den med sjöutsikt? It was awesometastic! Vi hade en underbar helg med familj och vänner, och en finare bröllopsdag hade vi inte kunnat föreställa oss!

—————————————————————————————————–

För den som är intresserad så kommer här lite länkar

Bröllopsklänning:
”Daroca”, La Sposa (http://www.splasposa.com/fotos-vestidos-novias/daroca2011.html)

Klänningen Daroca

Skor:
”Olivia”, Coast (http://www.thefizz.co.uk/wedding-wear/coast-wedding-shoes/)

Mina blå Olivia

Smycken:
”Earendil cuff” och ”Earendil torc neckpiece”, Medieval Bridal Fashions (http://www.medievalbridalfashions.com/catalog/)
”Blue teardrop earrings”, Knap on Etsy (http://www.etsy.com/shop/knap?ref=ss_profile)

Armband Earendil

Halsband Earendil

Blå dropp-örhängen i glas

Fotograf:
Grant Almén, Foto Alandia (http://www.fotoalandia.com/) samt många fina bilder från våra gäster

Grant från Foto Alandia

Brudbukett och korsage:
Micaela, Godby blommor (http://www.aland.com/se/godbyblommor/valkommen)

Bukett med gräddvit ros, blåklint, blå hortensia krämfärgad orchidé och hjärtan på tråd

Kostym:
Måttsydd Corneliani, Hans Allde (http://www.hansallde.se/valkomna.html)

Dains kostym

Inbjudningskort:
Dains design, tryckta hos Vista Print (http://www.vistaprint.se/)

Egendesignade kort med QR-kod

Avslutningsvis, några av mina favoritbilder från fotograferingen:

Spegling i vattnet

Med den vackra graniten i bakgrunden

Enormt djup

Annonser

Utflykt till Pulau Redang och Pulau Lang Tengah

Öarna utmed Malaysias norra ostkust ligger som på ett pärlband, där Perhentian Islands är de två första stora pärlorna. Längre österut på länken kommer Pulau Lang Tengah (Lang Tengah Island) och Pulau Redang (Redang Island). Jag kunde inte låta bli att åka dit när möjligheten erbjöds, till priset av 400 ringgit / MYR / pengar iofs vilket motsvarar ca 800 kr. Det är ofantligt mycket pengar i folkplånbok, det är mycket för rätt många, men för det får man en kille som kör båten precis vart man vill under en hel dag. Vi försökte fiska lite efter folk på resorten som kanske ville följa med, men många skulle resa hem idag. Vid frukosten lyckades vi ändå få med Thomas, kille i vår ålder från Danmark som har bott i England och sagt upp sig från sitt jobb för att resa i några månader innan han och hans flickvän flyttar till Canada. Tänk om man vågade göra sånt!

Karta över Perhentians, Lang Tengah och Redang

Karta över Perhentians, Lang Tengah och Redang

Mer detaljerad karta, om dock lite felaktig skala

Mer detaljerad karta, med felaktig skala

Sevärdheter på Redang Island

Sevärdheter på Redang Island

Vi åkte först till det som kallas för Long Beach (Tengah Cape) på Redangs östra sida, utan att egentligen veta att det var den största resort-orten eftersom vi inte hade några kartor vid tillfället. Vår chaufför gav oss 30 minuter där innan vi åkte för att snorkla strax utanför den södra stranden (Mak Chantek Cape). Det var vid en liten grupp stenar som bildade en halvcirkel med kanske 3-5 meter djupt vatten. Helt perfekt sikt och det var nästan skrattretande mycket fisk, de svärmade runt en så snart man hoppat i vattnet och bet nyfiket i cyklop och flytväst. De simmade mellan fingrarna och var inte ett dugg rädda – jättehärligt! Efter att ha plaskat runt en bra stund och beundrat allt så åkte vi vidare och snorklade på ett par ställen till, bland annat utanför Pulau Pinang (Pinang Island), en liten plutt-ö vid Redangs sydspets. Där fanns tydligen gott om sköldpaddsbon, men inte så mycket annat. Han visade oss två feta muränor under bryggan, vilket var lite kul. De bodde tydligen där och ville ogärna lockas ut.

Bryggan med muränor!

Bryggan med muränor!

Vid det här laget var vi så hungriga att vi inte orkade någonting, så vi provade först att reka matställen i närheten av flygplatsen i söder utan någon större framgång. De tittade frågande på oss när vi hörde oss för. På vägen därifrån såg gubben en halvsköldpadda i vattnet och stannade båten för att vi skulle hoppa i och kolla på den. Men den var så himla snabb att vi inte hann simma efter den så värst långt. Vi såg ett par till och försökte samma manöver och kände oss ändå rätt nöjda med de glimtar vi fått.

Kolla in vattnet!

Kolla in vattnet vid Kalong Besar Cape!

Nytt försök i vår jakt på lunch gjorde vi på Kalong Besar Cape, men där var maten slut efter att resortens egna hade fått äta. Det enda jag kunde komma på var huvudstranden som vi började på när vi kom till Redang och den fick det bli. De hade mat i alla fall, det var det viktiga. Dålig service och inte så spännande, men WTH.

Lunch vid Sandly cafe

Sen lunch vid Sandfly cafe

Efter lite uppfriskningar åkte vi hem via en snorklingsplats utanför Lang Tengah. Kan inte säga så mycket om ön i sig, men det var bra fisk och djungel-ljuden hördes lång väg. Slutsatsen för Redang vs. Perhentians är bl.a. att vattnet verkar något klarare kring Redang men snorkling kan inte riktigt jämföras med dykning heller… Redang är mer turistigt, med alla de negativa konsekvenser det får som t.ex. högljudd musik från ett skränigt och uruselt strandband, otrevlig personal och (värst av allt) fler andra människor. Fördelar är ju att det finns mer att göra, mer att välja på i matväg och fler bekvämligheter som affärer och spa. Men jag vet inte, tror nog jag hade valt Perhentians ändå faktiskt.

Sommarfärdig balkong!

Som av ett fantastiskt sammanträffande behövde både Malena och jag köpa blommor till balkongen, hon hade lånad bil och båda var ”lediga” idag… Så vi svängde iväg till Plantagen i Bromma. Efter att ha klivit över tröskeln till entrén kände vi oss med ens hjälplöst vilsna. Ingen av oss kan någonting om trädgårdsmästeri och det blev lite slumpmässigt plockande. Det enda kriteriet jag hade var ”tål att bli uttorkade”, sedan fick sinnet för färgkombinationer styra. Tycker jag lyckades rätt så bra till slut – även om vädret hade kunnat vara lite mer inspirerande…

Vädret över Ärvinge

Vädret över Ärvinge

Observera min temaenliga vattenkanne-handväska från LaFayette!

Vänster låda

Höger låda

Så blommorna jag har planterat är alltså:

Vit-blå Osteospermum ecklonis (Stjärnöga)

Lila-blå Osteospermum ecklonis (Stjärnöga)

Cerise Impatiens hawkeri (Lyckliga Lotta)

Röd Impatiens hawkeri (Lyckliga Lotta)

Vit-blå Petunia Surfinia

Vit Petunia Surfinia

Sedan har vi en kruka med de här härliga blommorna på bordet:

Lila-vita-gula Viola × wittrockian (Pensé)

Är supernöjd med resultatet! Får hoppas på bättre väder så att vi kan njuta av balkongen nu också.