Kossa och superhjälte på samma gång

Det här med amning är laddat inte bara ur samhällets synpunkt, men också bland mammor. Ska man amma, pumpa eller ge ersättning? Hur mycket ska man kämpa med att få det att fungera om det verkligen inte går? Är man en otillräcklig mamma om man inte kan eller vill amma? Vad tycker folk runt omkring om man langar fram brösten? Var går gränsen för ”förargelseväckande beteende”? Måste man bry sig? Vad har man rätt till?

På föräldrautbildningen hade vi många bra diskussioner om ämnet och alla fick tänka efter lite hur man ville att det skulle bli, och hur man skulle göra om plan A inte fungerade. För det första så är det viktigaste att man inte är sämre bara för att man väljer att inte amma, oavsett anledning. Så länge barnet får vad det behöver i form av näring och närhet på annat sätt så är det bättre än att en mamma som inte kan eller vill amma ska tvingas att göra det och må dåligt. Men visst finns det många fördelar med den naturliga bröstmjölken som man inte får via ersättning, bl.a. minskad risk för förkylning, infektioner, astma, eksem, barn-diabetes, tandproblem och fetma men också ökad intelligens (se källhänvisning i den engelska Wikipedia-artikeln om bröstmjölk här) vilket är ganska anmärkningsvärt. Det är också lättare för mamman att gå ner i vikt efter graviditeten – bara det gör det hela värt besväret!

Jag kände att jag ville försöka amma, och helst 6-12 månader om allt gick bra. Kanske har jag haft tur, men jag hade inga problem att få igång mjölken och Adam har alltid kunnat bli mätt på det jag fått fram även om han inte hade rätt ”grepp” på ganska länge. Mjölkstockning har jag också varit förskonad från. Däremot blev jag överraskad av hur länge bröstvårtorna ömmar, det försvann kanske efter 2 ½-3 månaders amning. Bara att bita ihop tills dess alltså. Han följer både längd- och viktkurvan precis på normalstrecket, det är ganska sjukt att enbart någonting som kommer från mig kan hålla ett barn vid liv i flera månader och dessutom göra så att det växer och går upp i vikt.

Hur glad jag ändå är att amningen fungerar så är den andra sidan av det att jag inte riktigt har fått tillbaka min kropp än. Jag menar, jag känner mig lite som ett köttstycke med körtlar som ständigt måste vara där och producera mjölk på beställning. När Adam blir hungrig så måste han hänga på mig. Det är ju så klart mysigt med den närheten och det är svårt att få samma känsla med flaskmatning som pappan kan bidra med, men det är inte på mina villkor. Det är som att ha en hund och tvingas gå ut i alla väder och inte bara när man själv njuter av promenaden.

Lite till dilemmat hör också att man inte kan ha vilka kläder som helst om det jämt ska vara ”easy access” till juvren. Jag älskar att ha klänningar, men ska jag amma måste jag antingen strippa helt eller åtminstone blotta antingen under- eller överkroppen beroende vilken modell på klänning man har. Så jag köpte in ett gäng amningströjor från BOOB (de är verkligen prisvärda och av toppkvalitet) och en amnings-bh som jag kände mig fin i. När mjölken rann till och brösten svällde så var jag dock tvungen att gå upp en-två storlekar så då blev det ett par vanliga släta bh:ar från H&M. De fungerar också utmärkt, vill jag tillägga, men tänk på att man inte har samma storlek när man ammar som innan förlossningen.

BOOB "Ärmlös amningstopp Simone"

BOOB ärmlös amningstopp ”Simone

Elle Macpherson "La Mere" amningsbh

Elle Macpherson ”La Mere” amningsbh

Det finns ju större variation på amningsvänliga kläder än så så klart, och jag ledsnade ganska snabbt på mina amningströjor. En väninna tipsade mig om Lindex amningslinnen med samma knäppning som bh:arna, alltså vid banden istället för en glipa under bysten som BOOBs. Linnena är perfekta att ha under vanliga lösare tröjor – man kan lätt lyfta upp det yttre plagget och knäppa loss utan att behöva frysa om magen. De är faktiskt ganska så snygga att ha som de är också vilket kanske är bra nu i sommar.

Alla verkar inte ha problemet med läckage mellan amningarna, men jag har i alla fall behövt amningsinlägg/amningskupor för att slippa sexiga blöta fläckar. Det är djuriskt, verkligen… Man har ingen kontroll över det här. Suck. Jag har nog kommit fram till att jag tycker bäst om de från Natusan p.g.a. den högre absorptionsförmågan och att Liberos inlägg ibland kan bli lite skrynkliga i bh:n. Liberos är dessutom de enda som har läckt rakt igenom, det har inte Natusans. Däremot finns Natusans inlägg bara i vitt medan man kan köpa både vita och naturfärgade av Libero. Har man ett vitt amningslinne eller en tunn bh så skulle jag rekommendera de naturfärgade från Libero. I början, om man har såriga bröstvårtor, så är det lätt att de fastnar i engångsinläggen och då använde jag BOOBs tvättbara amningsinlägg som har silke närmast vårtan. De håller dock inte lika mycket mjölk och läcker lätt igenom.

Amningskupor, Natusan vs. Libero

Amningskupor, Natusan vs. Libero

Något jag inte trodde jag skulle behöva men faktiskt gick och köpte ganska snart var en amningskudde. De brukar ofta se ut som ett kommatecken och man har den runt midjan när man sitter och ammar, med barnet horisontellt liggande framför sig. Här finns otroligt mycket att välja vad gäller utformande, men jag valde en från Rätt Start med elefanter. Kudden avlastar axlar och rygg samtidigt som den gör det lätt att placera barnet rätt framför bröstet, kan rekommenderas om barnet inte får rätt tag om vårtan. När barnet är större kan det ha kudden som stöd innan det kan sitta ordentligt.

Rätt Start amningskudde "Elefant grön"

Rätt Start amningskudde ”Elefant grön

Om jag måste amma offentligt eller bland folk som jag tror skulle bli besvärade av ett BART BRÖST (ve och fasa) så brukar jag lägga en sjal över axeln och klämma fast ett hörn av tyget under bh-bandet. Jag gör det mest av hänsyn för andra, själv bryr jag mig inte så mycket om någon skulle råka skymta lite hud. Jisses – det är ju naturligt att amma! Det är ett barn som är hungrigt och inget jag gör för att det är kul direkt. I Sverige är vi väl någonstans halvvägs i utvecklingen mot en nykter samhällssyn på ammande kvinnor; vi har i alla fall amningsrum, men vi förväntas också stänga in oss i dem om vi är ute och luftar oss. Det är alltid några som ser besvärade ut annars trots att man döljer alla tecken på nakenhet. Jag skulle inte vilja vara mammaledig i USA där de ligger 50 år efter på den fronten. Det finns förvisso lagar som gör det tillåtet att amma när det behövs och där man står eller sitter för tillfället, men ändå har man många emot sig och mammor blir ofta utslängda med tuttarna först.

Bara en kul grej, men för att driva lite med den här nakenhetshysterin så har något snille hittat på en tuttmössa till bebisar som med fördel används när man ammar offentligt. Jag fick en sådan av Dains gamla vän Julia, den var verkligen för söt… :)

Adams tuttmössa

Adams tuttmössa

Vi lyckades att få Adam ta napp under några glada dagar kring hans ettmånaders-dag, sedan använde vi inte den på ett tag och vid nästa försök så vägrade han. Han fick kväljningar och blev snarare grinigare än nöjdare, så vi gav upp efter flera försök under de efterföljande månaderna. Varken MAMs eller Esskas startnappar gick hem.

MAM "Start" förstagångsnapp för 0-2 månader

MAM ”Start” förstagångsnapp för 0-2 månader

Esska "Mini Silikon" startnapp

Esska ”Mini Silikon” startnapp

Nappflaska var inte heller aktuellt, samma problem med kräkreflexer där. Att han skulle ta flaskan var ju ett krav om vi skulle kunna lämna bort honom någon gång och jag blev mer och mer desperat över att få det att fungera. Min frihet hängde på det! Tidigt införskaffade vi en manuell bröstpump från Medela eftersom mina bröst höll på att sprängas när mjölken rann till och Adam inte hunnit ikapp med tillgången. Den medföljande nappen till flaskan är tänkt att efterlikna sugtekniken på bröstet så att barnet inte blir förvirrat eller glömmer bort hur man gör om man växlar mellan bröst och flaska. Det var ju en fin tanke, men det fungerade inte för Adam. NUKs klassiska variant var inte heller poppis.

Medela "Harmony" manuell bröstpump med tillhörande "Calma"-napp

Medela ”Harmony” manuell bröstpump med tillhörande ”Calma”-nappflaska

NUK "Classic" nappflaska i glas

NUK ”Classic” nappflaska i glas

Ett sista försök gjorde vi med en flaska från Tommee Tippee som ska ha extra mjukt silikon i nappen. Han ratade den inte direkt, så jag hade lite hopp att vi skulle fixa det innan Dains systers möhippa i lördags. Det såg ganska mörkt ut utan några större framgångar två dagar innan men jag gick ändå iväg på morgonen med förhoppningen om att Dain av någon magisk händelse skulle få till tekniken. Det gjorde han! Jag vet inte hur han löste det, men Adam tog till slut flaskan och klunkade förnöjsamt i sig vid andra matningen. Jag fick en härlig dag med min kropp för mig själv, första gången på över ett år. Eller ja, pumpa ur behövde jag ändå göra under dagen men bortsett från det!

Tommee Tippee "Closer to Nature" nappflaska

Tommee Tippee ”Closer to Nature” nappflaska

Nu är Adam 4 ½ månad och vi har börjat peta in lite smakprover av frukt, smörgåsrån och majskrokar som man kan göra vid 4-6 månader om de visar intresse för annan mat. Jag kan inte påstå att han varit intresserad direkt, men han har inte protesterat heller. Det ska vara bra att introducera gluten så tidigt som möjligt också för att minska risken för intolerans. Han kan sitta med stöd så vi har köpt en matstol så att han kan vara med oss vid matbordet och gegga när den tiden kommer. Efter lite research så valde jag en BRIO-stol eftersom den var bäst-i-test under 2012. Den är snarlik den klassiska ”Tripp Trapp” från Stokke, med bonusen att det finns en tillhörande bricka. Jag tycker nog att den är snyggare också.

BRIO "Sit" matstol

BRIO ”Sit” matstol

Annonser