Mitt farväl till Japan

Det har varit en hektiskt sista vecka och precis när jag trodde att rapportens slut vid i horisonten, så upptäcker min handledare att han gjort ett räknefel som vi förlitat oss på i 5 månader… Så det sände mig tillbaka ett par veckor på grund av alla uppdateringar jag måste göra i formler och grafer. SUCK. Dock borde det bli klart under första veckan jag är hemma.

I lördags firade vi att jag skulle åka, eller ja, ingen var egentligen glad för det men jag fick hålla ett litet tal (som ingen hade förberett mig på och jag hörde hur dumt det lät när jag öppnade munnen…) Oh, well. Det var hemskt roligt och trevligt allting, och vi avslutade med en all night karaoke. Det blev ett stelt adjö i ring utanför i regnet, men jag vågade inte krama någon eftersom jag gjort det misstaget tidigare. På vägen hem grät jag lite för mig själv, för det är för jävligt att behöva skiljas från så bra vänner. Vem vet om jag får se alla igen? Livet är fullt av farväl och det är aldrig lätt! :/

Nu sitter jag i labbet med allt bagage. Utcheckningen av studentrummet gick bra och jag fick tillbaka hela min deposition (30 000 yen), trots att jag lyckats skada kanten på skrivbordet lite. Ikväll ska jag och Shun hem till hennes kvinnliga lärare från labbet. Hon bor i Chiba, som är förhållandevis nära till Narita, och imorgon kör hon mig till flygplatsen! Hon kör oss till och med från labbet så snart hon slutat idag. Så himla skönt att få hjälp med allt!

Osäker om det är tussilago, men vårtecken ändå!

Lite cosplaying in i det sista också! Förra veckan tog Chihiro med sig sina träningskläder som hon hade när hon tränade kyūdō, japanskt bågskytte. Kolla vad coolt det är!

Hakama och tränings-jacka för kyudo.

I lite mer passande miljö!

Shrine mitt i Waseda-korsningen.

Nu kanske ni inte hör från mig förrän jag är hemma i snödrivorna igen!

Annonser

5 thoughts on “Mitt farväl till Japan

  1. Jo men; att skiljas är att dö en smula. Ack så sant.

    Det måste ändå vara härligt att lämna Japan med känslan av att det blev så bra, att du har haft så bra vänner där att du är lite ledsen och vemodig när ni skiljs åt.

    Och här hemma väntar andra vänner som har saknat dig så mycket!

    Härligt att du är på väg tillbaka!!! Kram

  2. Avsked är aldrig roliga. Men det är alltid värst för den/de som är lämnade kvar. Du åker hem till älskade Dain o släkten :)Vi har saknat dig:)

    Kramar
    moster Mia

  3. Hej! Hittade på din blogg idag, hoppas att du har haft det superbra!
    Tänkte höra lite snabbt: Finns det kläder för tjejer som är 1.79 långa? Är ganska skeptisk till det… Men bättre att höra med någon som faktiskt varit där! :)

    Du får gärna svara till min mail: sofiaostlund@live.se

    Ha det bra!

    • Hej Sofia! Till och med för mig som bara är 164 kan skjortor ibland vara lite korta i ärmarna… Men vissa större kedjor har lite bättre anpassat för turister, och det finns ju gott om utländska så klart. Fast det kanske du inte är intresserad av om du ändå är i Japan? :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s