En pust hemifrån

Idag firar jag och min älskling Dain 4 år tillsammans, och 2 år som förlovade, även om vi är på varsin sida av jorden… Känns hemskt vemodigt men det kan inte hjälpas. Vi firar i efterskott när han kommer hit istället, om precis 7 veckor (det är 49 dagar – absolut mindre än 50 dagar)!

Men det finns ingen tid att sörja, för idag kom även konglig kollega Wille för att hälsa på en vecka!

Jag har trots allt ett ansvar som numera väl bevandrad guide av Tokyos alla hemliga hålor. Och förutom alla förolämpningar man kan lära sig från anime så går det inte att jämföra med min förmåga att peka på en meny och beställa 2x ”det på bilden, tack-så-mycket-och-förlåt-att-jag-är-till-besvär”.

Vi utgick från Shinjuku, tog en besvikande kaffe på Mister Donut men reparerade snart felet med en desto bättre kopp kaffe på Lavazza i Harajuku. Vi hade trots allt en jetlaggad person att bota, och jag var bara söndags-seg.

I Harajuku, och Shibuya också för den delen, ligger som bekant den kufiska butiken Condomania. Jag skrev ju tidigare att jag tänkte gå in där en dag, så idag blev det av. Den var inte så kul som jag trodde att den skulle vara, och jag har sett bättre sortiment på andra ställen. Men jag antar att det har sin charm med en hel butikskedja tillägnad detta område.

Vi rev även av en visit till Shibuya och Dogenzaka, där det började regna kopiösa mängder. Jag hade varit förutseende nog att köpa ett paraply på Kiddy Land redan i Harajuku, men inte tillräckligt förutseende att ta med ett av de två jag redan hade hemma… Oh well, de är rätt billiga här.

En ukelele-butik, bara till dig Tintin!

Vi hittade snabbt en yaki-restaurang (”yaki” = grillat) och goffade i oss grillspett med alla möjliga olika delar från både kyckling och gris. Det man brukar få förutom vanligt kött är skinn, brosk och lever – sådant man i Sverige vanligtvis tar bort. Men man kan inte haka upp sig på hur man brukar göra, då får man ju aldrig lära sig något nytt! Som att blanda ett halvt dricksglas shochu (en svagare japansk variant av vodka) med din Hoppy-öl, på menyn kallad ”White Hoppy”. Eftersom det fanns en vit och svart Hoppy trodde vi att det var ljus och mörk lager, men så var tydligen inte fallet. Om nu den vita var med vodka i – vad var då den svarta?

De envisas med de himlans minifiskarna som inte alls är goda, här torkade och strösslade på kokt och mosad daikon (asiatisk rättika).

Jag hade skrivit en lång lista på saker jag ville ha från Sverige, och Wille var så fantastisk att han fick med sig alltihopa. Det var inte så lite heller… Förutom två av mina gamla kursböcker så var halva hans väska fylld med allt detta godis – men också en tub Kalles Kaviar och en burk hemlagad lingonsylt från hans mamma. Jag vill bara klappa händerna av glädje!

Det blir bra mutgåvor, om inte annat! Lingonsylten och kaviaren skall jag använda då jag bjuder mina japanska vänner på lite svensk mat.

Annonser

2 thoughts on “En pust hemifrån

  1. Grattis till era 4 år!!!!!! Det är ju faktiskt inte så länge till innan ni träffas. Veckorna rusar iväg….kul med gäster hemifrån för dig, och som har så mycket smaskiga saker med sig. Kramar från moster Mia

  2. Så snällt av din vän att kånka med sig allt detta godis. Grattis grattis till er 4 års dag. Man kan inte fatta vart tiden tar vägen som sagt. Du är verkligen tuff som smakar på allting underligt, men visst har du rätt. Man måste ju pröva.Kramar från skräddars

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s