Äntligen reggad som alien

Igår (torsdag) morgon kom jag äntligen iväg till banken efter tre stängda dagar denna vecka. Förra veckan blev jag nekad service på Risona Bank med anledning att jag var en Waseda utbytesstudent! De skulle nämligen hålla ett informationsmöte för oss i början av oktober, och hjälpa alla på en gång med att starta konton. Självfallet hade jag ingen ro att vänta tills de behagade göra sitt jobb, och hade tur att Amandine precis varit på Shinsei Bank utanför Shinjuku station och fått utmärkt service. Hon fick till och med välja färgen på sitt kontokort – det var avgjort.

Efter ytterentrén ligger den rätt så anspråkslösa ingången till höger om Starbucks…

Efter att omedelbart ha blivit tillsedd en kvinnlig assistent var jag 15 minuter och ett par stämplar senare på väg ut igen. Mitt ”cherry blossom pink”-kort finns i min brevlåda inom en vecka. ^^
Det enda man kan kritisera är egentligen att jag inte en enda gång blev frågad om legitimation. Förvisso hade de mitt dyrbara papper (300 yen / 23 sek per kopia) som styrkte att jag ansökt om Alien Registration, men det hade kunnat vara vem som helst som höll i det pappret. Dessutom så fick jag inte signera med en penna utan de ville bara ha min fina stämpel som vem som helst kan kopiera. Oh well, det blir nog bra det här.

Jag tog mig till ASMeW och fick sitta med under nästa lager ytbehandling på mina FET:ar, som innebar stabilisering av TRIS (2-amino-2-hydroxymethyl-1,3-propanediol) tillsammans med PEPC (phosphoenolpyruvate carboxylase) under olika koncentrationer av natriumkarbonat. Efteråt när vi diskuterade resultaten visade det sig att de var helt åt helskotta och förmodligen måste vi göra om åtminstone en dags arbete. Vetenskap är härligt ibland, tycker ni inte?

Efter ha blivit frisläppt 18:15 skyndade jag mig hem för att fräscha till mig inför min middags-date med två kristna japanska tjejer. Eller ja, att de var kristna visste jag inte förrän jag mycket obekvämt befann mig i en diskussion om att man visst kan tro på allt vad vetenskapen säger och ändå vara en god kristen. De ville höra varför jag inte praktiserar den religion jag har fötts till och försökte hinta att de hade jättekul varje söndag i kyrkan… Det är underbart för dem att de trivs, men jag har försökt och jag kan verkligen inte tro på det som står i bibeln – varken med konservativ eller modern tolkning. Och bara för att jag kommer från Europa vill jag inte joina dem när de sjunger psalmer. De var hemskt trevliga och så, fast jag vill helst inte diskutera sådana frågor.

Det lustiga var att idag, när jag skulle hämta ut mitt laminerade alien-kort på Shinjuku Ward Office, så kommer en tjej fram till mig och börjar prata. Hemskt trevlig, förstås. Sedan kommer det fram att hon är kristen och att de brukar träffas ett gäng och laga mat, sjunga lite och gå i kyrkan. Men vad är det för fel på folk – SER JAG KRISTEN UT ELLER?! Jag vill inte gå med i någon kristen förening, snälla sluta fråga! Samtidigt vill jag inte vara otrevlig och stänga ute människor med nya möjligheter… Men det där skulle kännas så fel, hur gulliga de än är.

Shinjuku Ward Office, utanför och inuti.

Jag har aldrig upplevt att folk bara kommer fram till en och vill bli ens kompis, det känns sjukt underligt fast även lite smickrande. Igår kom en lärare från Waseda (”utbytes”-lärare från USA) fram till mig och ville att jag skulle höra av mig om jag ville ”ta några öl”… Den sista kanske var ren och skär raggning, men han såg lite för gammal ut för att mena det på det sättet. Fast man vet aldrig. Inte för att jag kommer använda alla kontakter, men min hög med visitkort bara växer och växer.

Nu tänkte jag berätta lite om hur det är att handla mat i Tokyo. Min största livsmedelsbutik i området heter Santoku, som ni kanske redan har läst. Det är det närmsta jag kan komma en stormarknad, och faktum är att jag inte tror de har så många större butiker inne i stan.

De har jättefräsch grönsaksavdelning, finns massor av spännande saker jag aldrig provat och inte heller vet hur man tillagar.
Brödavdelningen är helt avskalad på allt som skulle kunna ha minsta fiber i sig. Bara vitt och/eller sött bröd.
Det finns bra utbud av mjölk, yoghurt och juice – men framför allt grön te.
Dyra importerade flingor från väst, hemkända men kostsamma…
Kött- och fiskdiskarna är riktigt imponerande…
Snackshyllan likaså. Det är en hel del importerat här också, Haribo och KitKat till exempel.

Det här är lite av det jag köpt hittills, mer eller mindre regelbundet. Jag äter inte lika mycket snacks som det kanske framstår som… Köpte det mest idag för att prova och visa bild på.

Tidigare idag så tog jag med mig en liten burk med tonfisk, till det stället där jag sett katter ligga och sola på Waseda Campus. De fanns där idag också, så jag var överlycklig att kunna få ge dem lite mat. Det såg såg förvisso inte ut att gå någon nöd på dem, för de hade en vattenskål och en burk med torrfoder ståendes utanför där de verkar bo. Men de uppskattade mig mycket mer än de bortskämda katterna på katt-cafét.

Så söta! Tur att det finns strökatter som man kan gå och klappa lite på när man saknar Zimba.

Ikväll så var det välkomstfest för alla nyinflyttade i Hoshien. Detta var anordnat som en buffé i hus nr 1 som ligger precis bredvid mitt. Det var några japanska studenter som hade lagat all maten och det var verkligen jättegott! Sedan var Wasedas rektor där och höll ett kort tal (på japanska så klart) så jag förstod bara det sista när han sa att vi skulle plugga men också ha roligt. Rätt förutsägbart. Sedan var det presentation av de som arbetar där och de föreningar som finns tillgängliga, bl.a. Feel Japan som jag redan följt med några gånger.

Jag fick kram av Pikachu-tjejerna! <3

Allt avslutades med BINGO och sedan en ”efterfest” i lobbyn i hus nr 3.

Imorgon blir det dagsutflykt till Yokohama – tune in!

Annonser

3 thoughts on “Äntligen reggad som alien

  1. Kul att följa dina dagar. Du har fullt upp, förstår jag. Man ska vara ung för att orka hålla tempo med utekvällar varje kväll hihihihihi.Emma kommer hem från Lund i kväll så det bli roligt. Kramar Mia

  2. Kul att se livsmedelsbutiken tycker jag,imponerande. Du får försöka få reda på hur man äter div. grönsaker och berätta för oss. Mjölkpaketen ser ju precis ut som finska förpackningarna. Hur smakar mjölken är den högpastoriserad kanske? Så himla kul att läsa om allting. Det är som om man gick en utbildning om Japan. Kan inte förstå hur du orkar. Vi är pås tugan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s