Intro i labbet

Igår fick jag en kortare presentation av Kuroiwa-sensei angående vad de har för forskning på ASMeW, och han verkade förvånad att jag förstod det mesta. Men det var väldigt grundläggande så jag är inte så hemskt kaxig…

Detta avrundades med en lunch på haket Gonbee (om det är det som är namnet, är lite osäker men står det på skylten iaf) i på hörnet i korsningen mellan Suwa-dori Avenue och Waseda-dori Avenue.

Alla menyer var på japanska, ägarna pratade bara japanska och varken Kuroiwa-sensei eller den medföljande kvinnliga studenten vågade prata engelska. Så det blev en tryckande tystnad under hela måltiden, och jag var överlycklig att restaurangens aningen överviktiga vita katt hittade mig och lade sig på bänken mellan mig och den andra studenten. Vi förstod varandra i alla fall. Sedan kom ägaren och ursäktade sig, lyfte bort katten och gav mig en bit tejp att få bort håren från min kjol. Det var ju min kompis, jue! Så fick jag återgå till att tyst äta mina nudlar.

På eftermiddagen skulle Kuroiwa-sensei och tidigare nämnda student visa mig lite hur AFM:en fungerade. Den gick metodiskt över ytan på de FET-bitar vi undersökte och genererade stegvis en ny bild var 8:e minut vilket innebar lite väntan och den andra tjejen nickade till HELA tiden. Kuroiwa-sensei tittade på henne ibland och konstaterade att hon sov, och tittade tillbaka på skärmen igen. Ibland gav han mig ett par förklarande meningar, men han pratade mer med henne på japanska (om vad vet jag inte) än vad han gav mig information. *rycker på axlarna* Vad ska jag göra, liksom? Han kan engelska, men det går stakande så klart. Gör inte mig någonting, men det är jag som skulle få information inte hon. Hon sov ju, så intresserad var hon!

Efter en kort och inte så intensiv dag blev jag frisläppt och sprang genast förbi 100 yen-affären, Olympic (billig kedja som har allt), Pikaso (Picasso, som ägs av Don Quijote-kedjan som också har allt men ibland med lite mindre seriös framtoning) och Santoku (mataffär) för att införskaffa fler nödvändigheter till lägenheten. Jag tror jag finkammat alla hyllor.

På kvällen fick jag lite tråkigt och kom på att det var Frippes sista kväll i Japan, så jag ringde Kai för att höra hur de skulle fira av honom. Det blev att jag blev medbjuden på middag med de två och Kais pappa. Vi var först på ett ställe i närheten av Isetan i Shinjuku, där vi åt alla möjliga grillade kycklingdelar på spett bl.a. brosk och skinn som jag alltid slänger bort annars. Föredrar fortfarande de köttigare bitarna dock. Bara japanska menyer här också så jag kommer inte ihåg vad någonting heter… Jo, rått hästkött minns jag att vi fick också. Är tydligen ok, jag är lite skeptisk när det gäller rått kött men jag har inte blivit magsjuk än.

Sedan gick vi vidare till ett litet distrikt i Shinjuku som heter Golden Gai där det bara finns småpubar, plats med så få som 4-5 personer vid disken när de var som minst! De har tydligen varit bordeller tidigare, och under 1800-talet när utlänningar började komma hit så blev det fult med prostitution så då renoverade man. Nu är distriktet kulturmärkt. (Kais pappa kan mycket historia, otroligt intressant!)

Vi var på ett ställe som hette Grey, mycket trevlig värdinna och fräscha snacks som hon kom ut med nya hela tiden. Tror man betalade för att komma in och sedan var allt gratis. En mycket bra kväll och med mina sena mornar kan man faktiskt vara ute en stund på kvällen. Perfekt!

Så idag kom jag klockan 10 till labbet, precis som igår. Då var meningen att Shibasaki-san skulle visa mig hur de förbereder kontaktytorna på en FET med titanium och platina. Hon hade inte förberett sig (antagligen fick hon uppgiften sent igår) så det blev mest att vi satt och snackade om andra saker. Lite kanske det berodde på att hon egentligen bara läste labbkurser för att ha något att falla tillbaka på om hon inte får sitt drömjobb på en TV-station. Men hon var trevlig och det skadar ju inte att bli vän med dem man ska arbeta med. En timme gick och vi bestämde att vi skulle ses efter lunch för att göra det praktiska i renlabbet. Så jag svängde förbi en affär på vägen till lägenheten och sedan tog jag lite bilder över hur det ser ut när jag går till Rikou (Nishi-Waseda Campus) där jag skulle möta upp Shun för att äta lunch i den billiga skolrestaurangen.

Toyama Park är jättefin, tycker jag. Jag har tur som har så fin gångväg till skolan även om jag inte går varje dag till Rikou! Efter 3-4 timmar i renlabbet så var jag ledig igen. Lite inköp av mat och sedan var det dags att infinna sig på brandövningen i dormitoryt. Den följdes av en säkerhets-/regelgenomgång och förbudlista… Hur ska jag lyckats övertyga dem att låta Dain bo här?

Nu använder jag tvättstugan för första gången. Det finns varken knapper eller instruktioner på engelska, utan man får gissa lite. Om jag inte förstör samtliga kläder jag har så blir jag glad.

Annonser

3 thoughts on “Intro i labbet

  1. Kul att vårt lilla godisbrev kom fram:)När Dain ska komma till dig på besök, får han väl klä ut sig till tjej!!! Går säkert bra hihihihiRoligt att läsa om din vistelse o alla bilder.Kram

  2. Vad pinsamt när ni åt lunch och ingen vågade prata! Lilla kissen räddade dig ett tag i alla fall! Hoppas att du inte blev sjuk trots allt. Kram, mamma

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s