Det mesta regnar bort

Som Tomas Ledin sjöng så är inte den svenska sommaren så mycket att lita på, ibland inte (hemska tanke) ens på midsommarafton som i år inträffar idag. Jag har som ni kan se inte så mycket för mig, förutom att vänta på att spacklet i sovrummet ska torka så vi kan tapetsera där. Därför lite om det regn som inte är över oss just idag – man ska ju trots allt vara förberedd!

Som med allt en människa kan råka ut för i livet, så är även vädrets makter exploaterade och speciellt regn-accessoarer är kommersialiserat. Självklart måste gemene man skydda sig från kyla, väta, vind och så vidare – men varför göra det på minsta roliga sätt? Det finns en oändlig källa för fantasi vad gäller just tillbehör till ytterklädseln i regnväder…

Se till exempel till det första verktyget mot regn vi brukar använda oss av: Paraplyet. Inte nog med att det finns i allsköns färger och mönster (bara den dåliga smaken sätter stopp även om ett svart paraply speglar en person helt utan smak eller barnasinne)… utan någon designer tog steget utanför lådan och började ändra formen på paraplyet! Ett vackert exempel är det här med en gnutta blomming framtoning (LÄNK).


Eller ändå lite mer revolutionerande, ett kattparaply design Emily the Strange med öron från eBay (LÄNK).

Vänta, ska se om jag hittar något värre…

*amagaad* Finns det inga gränser?! Men lite praktiskt är det: alla som försökt gå två personer under ett paraply av normal storlek, vet hur svårt det är för den som inte håller i paraplyet att hela tiden vara under det. Den här fantasifulla kreationen finns på Uncommon Goods (LÄNK). En liknande finns hos ImprovementsCatalog (LÄNK).

För den som är lat finns ju så klart den lilla paraplyhatten… Hittad på eBay (LÄNK).

Om man är riktigt lat och vill ha lite mer effektivt skydd än paraplyhatten, så finns en rymdinspirerad produkt från Nubrella (LÄNK).

Andra coola utsvävningar man kan göra med paraply-design, är så klart paraplyer med belysning! Den här varianten med belysta fiber som sticker ut på paraplyets ovansida, gör ett svart paraply desto mer dekorativt – i synnerhet i mörkret! Har köpt en själv från IWantOneOfThose (LÄNK).

Annars finns det en minst lika snygg variant med leds i handtaget, hittas bland annat på ThinkGeek (LÄNK).

Om man är less på den grå himlen så kan man ju alltid ta med sig sin egen under paraplyet! Finns på Uncommon Goods (LÄNK).

Detta är helt sjukt, men jag höll på att garva ihjäl mig när jag hittade det så jag måste ju delge mina roliga fynd. Hundstackarn som måste gå ut och kissa i regnet vill så klart inte heller bli blöt: detta paraply finns till för varianten små hundar, och det går att fästa kopplet inuti det ut-och-in-vända paraplyet! Hittad på eBay (LÄNK).

Det finns en ritning för en annan typ av hundparaply från Patently Absurd Inventions Archive (LÄNK).

Sista dödsrycket på temat paraplyer… Om man gillar formen av ett paraply kan man plantera ett levande paraply i sin trädgård, det kan bli otroligt vackert!

Gillar man att baka kan man göra ett konstverk med varje muffin, ungefär så här… *yum*

Nå. När det regnar måste man så klart ha gummistövlar också! Den här fyndiga stöveln kanske inte är lika humoristisk i monsun-drabbade områden, men i en halvregnig storstad kan den inte vara fel! Har inte hittat den någonstans där den går att köpa, men det är Regina Regis som designat dessa stövlar med vattennivå-mätare (LÄNK).

För seriefanatikern finns naturligtvis passande stövlar, dessa från Shoes.com (LÄNK).

På Chasing Fireflies finns en supergullig variant av finskor-med-strumpor-stövlar till barn, designade av Mary Jane (LÄNK).


Jag älskar väskor, och att ha en specifik väska för varje tillfälle ger mig en anledning att köpa fler… Den här såg jag en tjej vid Medborgarplatsen som hade, och jag måste bara ha en sån själv! Vad passar inte bättre till regnväder än en handväska i form av en vattenkanna? Absolut inget annat än en handväska i form av en vattenkanna!

Väskan finns på DetailsArt & Design, och kommer i färger som röd (bilden), svart, vit, rosa, orange, grön och gul.

Nu vet ni i alla fall hur man ska vara utrustad för att göra en regnig dag lite roligare! (^^,)

Annonser

Så långt ifrån RELIGIÖST frälst man kan komma

För knappt två veckor sedan gick jag upp för gradering till 10:e kyu, det vill säga det första som ens är värt att notera i den lilla graderingsboken. Vitt bälte som alla börjar med betyder inte ett skvatt… Värt att notera är att jag hade 7:e kyu inom Goju-kai, vilket motsvarar fyra lyckade graderingar. Då jag befann mig i Helsingfors den dagen vuxengraderingen hölls, så fick jag svälja min stolthet och gradera med barngruppen. Det var en ojämn rad med spralliga lintottari åldrar från 6 år till strax under 15. Och så jag, som för ovanlighetens skull kände mig lång och gänglig. Klubbens chefinstruktör, Shihan Fitkin, höll i graderingen och det var första gången jag såg honom ordentligt. I nybörjargruppen har vi haft lite spridda frivilliga tränare från den vanliga gruppen, men aldrig Shihan, så jag måste erkänna att jag var rätt nervös (läs: ”paralyserad av skräck”). Med all rätt också: det var tur att jag var i barngruppen så att han inte kunde skälla på mig lika mycket som jag förtjänade (då skulle vi inte ha några barn kvar). När något av barnen virrade runt på fel ställe så lyfte han dem bara i bältet och ställde dem i ledet där de skulle vara. *fniss* Trots alla svidande rättningar så klarade jag min första gradering inom Kyokushin, vilket gav mig ett härligt orange bälte! Så här ser bältesrangordningen ut i Kyokushin:

Orange, 10-9 kyu
Blå, 8-7 kyu
Gul, 6-5 kyu
Grön, 4-3 kyu
Brun, 2-1 kyu
Svart


På färgerna mellan vit och svart finns två grader vardera, vilket markeras med lite vit eltejp lindat runt bältets båda ändar ca 5-10 cm in på bältet. Fint ska det vara! De svarta graderna delas upp enligt:
”Sempai”
1:a dan (shodan)
2:a dan (nidan)”Sensei”
3:e dan (sandan)
4:e dan (yondan)
”Shihan”
5:e dan (godan)
6:e dan (rokudan)

7:e dan (nanadan)

8:e dan (hachidan)

9:e dan (kyudan)

”Shihan/Kancho”
10:e dan (judan)

Det finns i princip ingen som har 10:e dan i världen, vad jag vet. Har man det så har man bildat en egen karate-sort, så speciell är man. Grundaren för Kyokushin heter Masutatsu Oyama.


För er som alltid undrat hur ett karatebälte knyts, så har jag en illustrativ instruktion här:


Eller den här animerade från Stockholms Judoklubb:


Klart!

Oerhört viktigt att det görs rätt, annars får man bassning… Tro mig.

Nu tänkte jag komma till varför jag blivit frälst… Karate-frälst alltså. Jag blev övertalad att gå på klubbens sommarläger, som hölls i helgen 13-15 juni i våra vanliga lokaler på Södermannagatan

5 nb. Och det var så jäkla roligt! Det var 4.5 h träning på fredagen (med lite pauser emellan), 3 h på lördagen och 2 h på söndagen – sjukt jobbigt men ack så kul! Det var kanske 60-70 pers där (med min grova överskattning räknat) och då var det folk från både Uppsala och Göteborg som hälsade på. Vi tränade i två omgångar, sorterade efter grader, så jag fick träna med andra orangebälten. Trots det så är jag blå över hela kroppen… För inte behövde man väl benskydd, så det måste de väl inte meddela nykomlingarna heller? Tränarna var helt oförstående till varför jag tyckte jag skulle sparka lite lösare. Nej, kötta på för fan. Det här är de skydden de flesta (i vissa fall bara tjejer) bar, samtliga finns att köpa på Budo&Fitness Stores.

FIGHTER Sporttopp med tillhörande bröstskydd (LÄNK1 resp. LÄNK2)

FIGHTER Säckhandske Master (LÄNK)

BUDO NORD Benskydd (LÄNK)

CASALL Tandskydd (LÄNK)

BAC Mittsar (LÄNK)

Med tanke på alla skador som drabbade några under kumiten sista dagen (bruten näsa, blödande bröst, stukad handled, massiva blåmärken etc.) så borde vissa även haft denna…

BUDO NORD Body Shield (LÄNK)

Lite övrigt så ser Kyokushin-gin och en av de broderade väskorna ut så här:

BUDO NORD Honbu Kyokushin Gi (LÄNK)

BUDO NORD Träningsväska (LÄNK)

För vapenglada finns så klart lite smått och gott! Om inte annat kul att ha för att de är så snygga. Me want.

BUDO NORD Handsmitt svärd (LÄNK)

BUDO NORD Sai (LÄNK)

Ett ord som används mycket inom karate, förutom räkneorden 1-10, är multitermen osu (uttalas ungefär som ”öss”). Den används som ”ok, jag förstår”, ”tack”, ”ja”, ”hej” och vid bugning, men även då tränaren ska tilltalas. Speciellt de högre graderade brukar bli förolämpade om man inte tilltalar dem enligt Osu Shihan, Osu Sensei, Osu Sempai osv. istället för bara gradbeteckning, innan man ställer sin fråga. Mycket, mycket viktigt att komma ihåg. Långt senare efter min vistelse i Japan under lumpen, så förstod jag varför japaner på stan gick och väste till varandra: -ssssss. De hälsade på folk på stan, bugade sig lite och sa Osu! (Fast mycket snabbare, så o:et försvann.)

Efter lägret blev jag så van vid att svänga mig med termen att jag höll på att försäga mig ett flertal gånger under söndagen då jag skulle prata med kassören på en restaurang och biljettkassan vid tunnelbanan… Jag har verkligen blivit inspirerad på nytt, i synnerhet efter söndagens svartbältes-gradering. Jag längtar efter att nästa termin börjar i höst!