Blågrön packning till hösten

Sist vi skulle flyga från Arlanda såg jag ett litet barn med blont, krulligt hår och en egen Kånken Mini-ryggsäck som han stolt bar runt på. Jag höll på att smälla av för att det var så gulligt, och jag tänkte direkt att ”en sån ska mitt barn ha”. Då var Adam bara i magen så det var kanske lite tidigt att bunkra men nu när det behövs en del småsaker utöver skötväskan så är det kanske läge? Han kan ju ha den till dagis (förlåt, FÖRSKOLAN) sen nästa höst.

Fjällräven - Kånken Mini

Fjällräven – Kånken Mini

Några av färgerna som finns på Kånken

Några av färgerna som finns på Kånken

Jag fastnade för färgen ”teal green”, men naturligtvis var den slutsåld överallt. De flesta färger var faktiskt slut på Naturkompaniet som brukar ha stort utbud. Det har tydligen problem i tillverkningen just nu så jag får vänta lite. Det verkar som att de blågröna tonerna är lite inne för hösten, för Mulberry släppte en smaragd-grön Bayswater som fångade mitt intresse i ögonvrån häromdan. Inte för att jag har råd med en till, men sukta kan man ju. Tänk om Adam och jag kunde matcha (även om teal green är lite grönare än emerald, ni fattar).

Fjällräven - Kånken Mini teal green

Fjällräven – Kånken Mini Teal Green

Mulberry - Bayswater Emerald

Mulberry – Bayswater Emerald

Till mig själv köpte jag en Kånken med vadderad laptop-ficka, som finns för 13, 15 och 17″. Tror de är ganska nya. Jättebra till resan, ska övertala Dain att han också behöver en. Jag kan verkligen rekommendera siten ILoveMyKanken om ni funderar på en sådan ryggsäck! Billigare än butik och snabb leverans.

Fjällräven - Kånken Laptop purple

Fjällräven – Kånken Laptop Purple

Sen är jag sjukt nöjd att jag hittade en retro ”Roughneck flask Thermos” på Tradera till Adam. Jag hade en med Lilla Sjöjungfrun kommer jag ihåg, men sorgligt nog slängde mamma den under ett obevakat ögonblick. Nu ska minsann mitt barn växa upp med samma minnen som jag! Det är väl därför Pingu, Tummen, Laban och Barbapappa är så populära motiv i barnbutikerna numera – föräldragenerationens nostalgi tvingas på barnen. Men i detta fall kommer han inte lida, väl? Var inte de här termosarna så himla bra till varm O’boy?

Thermos - Roughneck flask Donald Duck

Thermos – Roughneck flask Donald Duck

Vi kan ju använda den redan nu till varmvatten att blanda ut välling eller gröt med. Fiffigt, tyckte jag. Sen härmade jag Petra genom att köpa ur Tommee Tippee‘s sortiment för pipmugg och matskål med sked. Riktigt bra grejer som inte läcker och tål att kastas i golvet MÅNGA gånger. Hemma använder vi en servis med Pingu som vi fick i namngivningspresent.

Tommee Tippee - Explora Easy Drink Cup

Tommee Tippee – Explora Easy Drink Cup

Tommee Tippee - Explora Cool Mash Weaning Bowl

Tommee Tippee – Explora Cool Mash Weaning Bowl

Rätt Start - Servis Pingu

Rätt Start – Servis Pingu

I haklappsväg kan jag rekommendera en mjuk haklapp i vaxtyg som har långa ärmar, toppen när man äter ute och inte vill byta kläder efter måltiden. När vi är hemma så gör det inget om haklappen tar mer plats, så då brukar vi ha en stel plast-haklapp med ficka som inte plattas till när barnet lutar sig fram. Baby Björns haklappar har varit mjukast och verkar lite skönare än t.ex. Esskas som finns i matvarubutiker. Stängningsanordningen på Esska nyps lite i nacken också, ganska oskönt.

Lapp på Lapp - Haklapp med ärmar

Lapp på Lapp – Haklapp med ärmar

Baby Björn - Haklapp

Baby Björn – Haklapp

Det är kul med barn som äter, speciellt när de börjar visa att de tycker om maten man ger dem! Jag har försökt att göra puréer själv och ersatt med burkmat när jag inte orkat, men jag är en stolt mamma som får ny energi till att laga mer mat när Adam gapar långt innan skeden är nära munnen! En bra blogg med recept är brabarnmat.se.

Jag får för mig saker

När vi bytte från liggvagn till sittvagn för snart två månader sedan så började vår Teutonia Cosmo, som förut varit så bra, att kännas klumpig, tung och felbalancerad. Liggvagnsinsatsen var nätt och hade inga onödiga design-detaljer, till och med suffletten fungerade som bärhandtag. Jag gillade vår söta liggvagn jättemycket, men Adam var inte nöjd med att bara ligga och stirra upp i himlen längre  så jag kände behovet att ge honom möjlighet att sitta upp lite mer. Han kunde ju inte sitta då och behöver fortfarande stöd, så både ryggstödets utformning och säkerhetsselen är viktiga faktorer.

Vår lila Teutonia Cosmo 2010, köpt begagnad på Blocket

Vår lila Teutonia Cosmo  2010, köpt begagnad på Blocket

Det var där Cosmos sittdel hade störst brister, tycker jag. Dels var selen märkligt måttad, den var lång i midjan och kort i grenen till och med på en 4-månaders bebis. Höjden på axelbanden gick inte att reglera. Detta, i kombination med att vinkeln mellan ryggstöd och sittplatta inte gav något stöd för ett barn som inte kan sitta själv, gjorde att Adam sjönk ihop i en till synes väldigt obekväm ställning med en rem som skar in i grenen. Det gjorde lite ont när jag såg honom sitta där.

En annan allvarligare punkt var att vagnen inte kändes väl balanserad med bakåtvänd monterad sittdel, det fick jag med hjärtat i halsgropen erfara när jag första gången skulle köra av en buss och framhjulen tippade ner i mellanrummet mellan bussen och trottoaren. Det är så klart ovanan för den nya vagnsinsatsen, men det borde inte kunna hända om vagnen viktas rätt. Hur blir det med ett större, tyngre barn som ligger och sover, kan vagnen välta lättare då? Kanske inte i plant läge, men hur mycket lutning behövs? Att tillägga här är också att sittdelen inte kan klickas av och stå fristående på golvet utan att tippa bakåt – en finess som annars är trevligt att utnyttja om barnet sover i vagnen när man kommer hem och man inte vill/kan ta med sig chassit in i lägenheten.

Jag hade lite synpunkter på de ganska klumpigt utformade mjukdelarna också, men jag vet att åtminstone vindskydds-överdraget för sittvagnen har blivit omdesignat i nyare Cosmo-modeller. I 2010 års modell så var den helt enkelt för kort när fotstödet var uppfällt.

Teutonia Cosmos vindskydd på sittdelen har blivit bättre sedan 2010

Teutonia Cosmos vindskydd på sittdelen har blivit bättre (höger) sedan hur det såg ut 2010 (vänster)

Men det var inte bara negativt med den här sittvagnen, den är fortfarande en av de mest kompakta cityvagnarna med sina 57 x 95 cm i uppfällt läge. Swivelhjulen gör den så klart otroligt lättkörd och svängradien är minimal. Jag har aldrig haft problem med att få in den i hissar eller mellan porslinshyllorna i hemmabutiker. Varukorgen är väldigt rymlig och hela konstruktionen känns stabil, till skillnad från Bugaboo Cameleon som vickar i sin axel när man lyfter vagnen i handtaget. Cosmo är också mer som de traditionella sittvagnarna i det att det går att få ett fullt liggläge som är helt plant, vilket kan vara bra för större barn. Det man förlorar då är den skålformade sitsen som finns hos BRIO Go och Bugaboos vagnar, och det var just den här egenskapen som lockade mig i den riktningen när jag letade ny vagn. Allt är ju en smaksak förstås.

BRIO Go vagn

BRIO Go vagn

Bugaboo Buffalo, Cameleon, Bee och Donkey vagnar

Bugaboo Buffalo, Cameleon, Bee och Donkey vagnar

Jag är väldigt kräsen när det gäller funktioner på en vagn, de ska vara väl genomtänka och utförda, inget onödigt krafs och så självklart känslan av kvalitet. Jag är absolut mer fåfäng än jag skulle vilja vara, men vagnens utseende är väldigt viktigt för mig. Jag vill att den ska representera den jag är och min smak i övrigt. Så inga fula, köttiga mjukdelar med för mycket vaddering som många utländska vagnar ofta har och helst så lite plast som möjligt. BRIOs vagnar uppfyller då egentligen alla kraven till punkt och pricka med sitt slimmade metallchassi och smakfulla, enkla skandinaviska design. De är ju till och med svenska, alltid kul om man kan sponsra den inhemska ekonomin. Vagnen Go var den enda som skulle varit aktuell, och även om jag gillar den steglösa regleringen av ryggstödslutningen så gillar jag inte riktigt hur de löst det med en rem och klämma. Känns som att det lätt slits ut? Chassit är dessutom ganska brett (61 cm) utan att hela kapaciteten blivit utnyttjad, i så fall vill man hellre ha en smalare vagn tycker jag.

Motvilligt fick jag erkänna att Bugaboo hade bättre alternativ för mig. När vi letade vagn under förra året så tyckte jag de var rent utav fula, kantiga och konstiga. Men mest tyckte jag nog det för att Bugaboo var (är) så himla hypade på Östermalm. Det är det enda riktiga märket, om man inte har någon ovanlig, dyr transformervagn förstås (det finns en, den heter Origami och tillverkas av 4moms – se videon nedan och bli imponerad). Jag vill inte ha den stämpeln, det är inte en sån mamma jag är. Jag tyckte att skötväskan i elefanttyg från Josef Frank var skitsnygg också, innan jag insåg att den populäraste kombinationen på Östermalm var just en Bugaboo Cameleon-vagn med en sådan skötväska…

Josef Frank skötväska med elefanter, finns på Svenskt Tenn

Josef Frank skötväska med elefanter, finns på Svenskt Tenn

Så, sittskålen och en avskalad vagn av hög kvalitet var det jag ville ha. Den hade kunnat vara bättre i snö än vår Cosmo också, vilket lämnade två alternativ av Bugaboos vagnpark: Donkey och Buffalo. Donkeyn är den enda, mig veteligen, syskonvagnen som går att göra om till enkelvagn. Den har stora snurrhjul framtill och som alla deras andra vagnar så är både ligg- och sittdelarna fristående på golvet. I mono-läget är den lika bred som Cameleon, men får plats med en stor sidokorg bredvid barnet. Konceptet lät som en bra investering eftersom vi vill ha ett till barn någon gång, men ingen vet ju när det händer och det kan hända att vi köper en dyrare syskonvagn helt i onödan.

Bugaboo Donkey vagn

Bugaboo Donkey vagn

Det andra alternativet var då Buffalo, med snarlik chassi-design och stora snurrhjul men utan möjligheten att utvidga till duo-läget. Varukorgen är dessutom mycket rymligare (och snyggare) än Chameleons patetiska lilla skål. Buffalo är Bugaboos nyaste modell som kom ut i mars i år, och det märks att de har tagit till sig användarnas synpunkter när de designade den. Det finns nu krokar på handtaget för att hålla fast en skötväska som hängs tvärsöver, och suffletten går att förlänga så att den fungerar som ett inbyggt sol-/regnskydd. Så himla smart allting. Läs mer om vagnen på bloggen Allt om Barnvagnar!

Bugaboo Buffalo sittvagn med förlängningsbar sufflett

Bugaboo Buffalo sittvagn med förlängningsbar sufflett

Eftersom vagnen är så ny så finns det inga begagnade Buffalo för rimliga priser, faktiskt så får man en ny vagn för samma pris som en lätt begagnad om man beställer från tillverkarlandet Nederländerna. Jag letade lite information i forum och på bloggar och kom fram till att Baby Plus (babyplus.nl) verkade vara en pålitlig återförsäljare. Med ligg-/sittvagn och tillbehör som regnskydd, sittdyna, åkpåse (den vanliga inte high performance), mugghållare, parasoll och organizer så gick allting på €1 208 inklusive frakt (ca 10 560 kr) som kan jämföras med 14 448 kr utan frakt om man beställer från Big Baby (bigbaby.se). För den som är intresserad så är Baby Plus’ priser för baspaketen följande (alla inklusive regnskydd och frakt):

– Buffalo €1039, även med parasoll inkluderat i priset
– Cameleon €839
– Donkey Mono och Duo €1199, alltså med sidokorg, två ramar och tyg för en sittdel och en liggdel

För att ha råd med den nya vagnen fick vi först sälja den vi hade, och under mellantiden så har Adam fått stå ut med den billigaste paraplyvagnen jag kunde hitta; en 2me Oslo. Den har funkat enligt förväntan, den kostade trots allt bara 300 kr på Jollyroom (jollyroom.se)… Hade priset inte varit en faktor så hade jag gärna köpt den snygga resevagnen YoYo från Babyzen (babyzen.com).

2me Oslo paraplyvagn

2me Oslo paraplyvagn

Babyzen YoYo vagn

Babyzen YoYo resevagn

Leveranstiden från Baby Plus är 4-6 veckor, där majoriteten av tiden består av väntetid på delar från Bugaboo och ordersammanställning hos Baby Plus. Betalning görs först när allt är redo att skickas till beställaren. I vårt fall tog det tre veckor och en dag för Baby Plus att få beställningen klar, vi betalade i onsdags och vagnen är beräknad att komma hem imorgon eller onsdag (alltså ytterligare en knapp vecka efter betalning). Sjukt spännande!

Adams namngivning

Dopet är en fin tradition som har ett religions-neutralt alternativ i namngivningceremonin. För oss kändes det senare mer naturligt, precis som att vi valde att gifta oss borgerligt på Ålands klippor för två år sedan. Jag är av uppfattningen att barn är för små att fösas in i en religion när de inte har tillräckligt med erfarenhet att ta ställning till de olika alternativen. Så snart man är gammal nog att fundera kring tro och de stora frågorna kan man själv välja var man står, det är inget som ska smygas in i ens liv när man inte förstår vad som pågår.

En av de stora fördelarna med dop är att man inte behöver fundera så mycket över upplägget och vad som ska finnas med för att det ska bli ”rätt”. Det är en så gammal tradition att det i princip bara är att ladda ner ett program, boka tid i en kyrka eller ta hem en präst, bjuda in gäster och fixa fika.

Nackdelen med namngivning är alltså att det inte finns någon standardmall för hur det ”ska” gå till eftersom det inte är något som måste hända för att göra det hela giltigt. Barnet ska inte välkomnas in i kyrkan och namnet är redan folkbokfört. Det ger föräldrarna en hel värld av möjligheter, och det kan vara lite läskigt. För många är det en trygghet att någon säger vad man ska göra och så följer man det. Instant success! Jag måste erkänna att jag fuskade ganska mycket i planeringen – så kaxig är jag inte att jag tror att jag kan bygga en fantastisk ceremoni utan någon erfarenhet på området. Det finns ganska mycket tips och idéer i forum och på mer genomtänkta siter, och till slut tycker jag att vi knåpade ihop en riktigt fin dag för Adam.

Ingen dopklänning här inte! Adam var finklädd i hängslen, fluga och gubbkeps.

Ingen dopklänning här inte! Adam var finklädd i hängslen, fluga och gubbkeps.

Vi valde att inte låta en officiant eller förrättare hålla i ceremonin utan stod själva, med Adam i famnen, för genomförandet av den korta namngivningen hemma hos släktingar i Huddinge. Som inledning läste Adams faster dikten ”Kom till mig”, skriven av en okänd författare.

Kom till mig när du är ledsen
och jag ska trösta dig.
Kom till mig när du är ensam
och jag skall hålla dig sällskap.
Kom till mig när du behöver prata
och jag skall lyssna.
Kom till mig när du är rädd
och jag skall hålla om dig.
När du än behöver mig
ställer jag upp för dig.
Vad det än gäller, när det än är,
Finns jag här för dig.

Sedan välkomnade vi gästerna och berättade om våra förväntningar under graviditeten, hur vi tänkte bakom namnvalet Adam Dexter och lite kul historier om hans smeknamn. För  att symbolisera ceremonins avslut så satte vi en blomkrans på hans huvud och skålade med gästerna. Jag har läst om andra som doppat fötterna i champagne eller liknande, men det känns bara som en dålig ersättning av dopets heliga vatten över huvudet.

Adam Dexter Nilsson var det här!

Adam Dexter Nilsson var det här!

Fikabordet

Fikabordet

Vi gjorde bjudningen så enkel som möjligt eftersom vi hade över 50 gäster och ställde fram kall pastasallad, bröd och konditoritårtor. Det var ändå uppskattat så klart! I bakgrunden rullade vi ett bildspel från Adams fem första månader och på ett bord låg en gästbok som folk skulle skriva meddelanden och livsråd i. Tanken är att han ska få läsa dem när han fyller 18 år, en liten tidskapsel alltså!

Presentbordet blev överfullt och Adam däckade tidigt av alla intryck, så vi hann inte öppna ens en tredjedel av allting. Det var däremot väldigt trevligt att få öppna lite i taget i lugn och ro under veckan som följde. Då hinner man njuta riktigt ordentligt. Jag är hemskt nöjd med hur allt blev, minus hällregnet som hindrade oss från att vara ute i trädgården förstås. Men Adam var dagens solstråle och det var alldeles tillräckligt!